Hundar & Jakt

Nu har EnSeger hunnit bli 8 mån, utvecklingen går framåt både vad det gäller kropp & huvud. Än finns mycket av valpbuset kvar och hans små hyss har blivit ganska många!  Men det bortser vi från för allt det andra är övervägande – Trygg, stabil, snäll, jaktlust, uthållighet ja listan kan göras lång över allt positivt vi ser och upplever med Seger. Tyvärr har ju inte jaktföret/vädret varit med oss som vi hoppats, men han har ändå fått många skogstillfällen. Och när vi kommer till skogen syns det tydligt att polletten börjar falla på plats. I går satsade vi på harjakt med både Urax & Sger. Släpper först Seger som genast börjar söka och jobba på bra. Inte lätt att söka ut när snön når nästan upp under magen. I det föret krävs mer rutin. Han får jobba 1,5 timmar och söker hela tiden men med tanke på snödjup så fick det räcka. Medan Seger jobbade på med sitt åkte jag i väg för att släppa Urax. Släpp 15 Har inget klockslag med det tog nog ca 20 min innan han reste haren. Det blev ett hyfsat drev, låg drevfart pga all snö, men Urax driver på. Haren gick som vinnare ”ur striden” den gäckade oss alla! Det var jag, PO och vår son Tomaz som var ute och alla fick vi se haren men inte på skjutavstånd. När Urax drivit haren i över två timmar med ett kortare tappt får det vara nog. Vi kallar in Urax. Det har  blivit  lite jakt för honom pga skador & väder så han är väl inte lika vältränad som vanligt, trots alla mil på skidor. Men han är bara pigg, skönt! I dag ett sista släpp på rådjur. När vi klev upp snöade det och hade gjort hela natten, säkert dryga dm nysnö. Men ingen skarp skare så för rådjuren var det lugnt, den som fick bekänna färg var Utter. Helt otroligt vad han kämpar, stor jaktlust där. In i såten och jag på skidor efter. Han söker nosar frustar och springer, inga djur har rört på sig så det är ingen lätt uppgift. Men nog hittar han men det blir inget tryck och snön sätter stopp för att fullfölja till riktigt drev. Men trots att han ”simmar fram” hinner han avverka 5 km inne i såten och håller en fart på nära 5 km/tim – helt otroligt! Det fortsatte att snöa hela tiden så något mer släpp var aldrig aktuellt. Men trots detta snödjup söker han upp ”sina rådjur”

Natten till idag hade det kommit någon cm snö och termometer stod på 0. Vi tvekade, så jag tog Utter med mej ut för att kolla skaren. Blev förvånad den var inte alls så skarp så vi befarat, så vi tog ett beslut – Vi testar! Vi bedömde att det inte var för skarpt för rådjuren i alla fall, hur vida Utter skulle kunna färdas i skogen fick visa sig. Utter snabbt in i såten och visst blev det upptag och drev. Bra drev Utter trycker ut tre djur ur såten. Bra skytt rätt placerad – resultat tre rådjur på samma drev för Utter! De kallar jag en lyckad jaktmorgon.

Det kan vända fort och då gäller det att passa på. Sista dagarnas regn och töväder har gjort att skaren försvunnit så vi vågade släppa idag. I dag var det plus 1 grad och duggregn. Fryser det på igen, ja då är skaren åter på ”plats”. Ska väl erkänna att det inte var det bästa föret för hundarna, som fick kämpa på i den djupa tunga snön. Drevfarten blev där efter men drev blev det. Vi började med att släppa Utter som tog an hyfsat färska spår. Genom skog ut på öppna ängar, där var det tungspårat. Jag följde efter för att se hur de skulle gå för den tappre lilla jägaren. Då plötsligt upptäcker jag dom, rådjuren i skogsbrynet och i samma stund visste jag det blir drev. Inte gick det fort och skallgivningen var knapp, antar att Utter hade nog med att ta sig fram, men ett långt drev blev det. Att ge sig finns inte för Utter som kämpade vidare i näst intill omöjlig terräng och snödjup. Efter den kämpa insatsen är det härlig med belöning! Efter drygt en timmes drev kom djuren i pass, ett av dom fick ett snabbt slut av en av dagens passare. Medan vi tog hand om rådjuret så släppte vi Urax. Släpp 13 – Efter ca 10 min kom upptaget. Även här var drevfarten låg, Urax hamnade långt efter men med jämna mellanrum kom härliga påstick. Han kämpade och höll i. Efter drygt 2 timmars drev föll julharen. Vilken underbar jaktdag och vilka otroliga kämpar dom är Urax & Utter.

Nu har vi snö! I morse snöade det lite och vissa stunder under fm var det mycket ymnigt snöfall. 3 minus som övergick till 0. Inte lätt att hålla koll på harar då. Men jag fick ett trevligt meddelande i telefonen idag på jobbet 08.24. PO hade åkt till skogen med Seger, på meddelandet stod de drev! Så roligt, gissa var jag ville vara då? Det blev ca 15 min drev, sen tappt. Seger jobbade bra på tapptet, fick lite stöd men det ymniga snöandet gjorde det hela för svårt. Seger fortsätter söka kommer i nytt område och plötsligt är dagens andra hare på benen. Seger river i och skallar på bra 15 drev, 15 min tappt. Påstick och ytterligare 10 min drev. Då blev det tappt Seger ligger kvar och jobbar på tapptet. Efter ca 20 min inser PO att han måste hem , dags att sluta för dagen. Seger delade inte den uppfattningen var  trög och långsam vid inkallningen men kom motvilligt till slut.

5 minus, mulet och dragit inte speciellt skönt väder, men alltid skönt med jakt! Föret hos oss är inte det bästa, visserligen har vi lite spårsnö nu men för lite, fortfarande aningen skarpt. Mossan är ett elände när det först regnar och sen blir kallt, som sandpapper mot små terrierben. Ruff får inte ut på ett tag än , syns att han sliter lite ont med att göra de bästa han vet. Så det blir Utter som får strumpor och görs redo för jakt. Släpp med Utter är lika med drev och i dag skulle det också vara med fällt djur om inte skytten bommat! Men sånt händer även när det är guldläge. Skönt att Utter är rutinerad och inte behöver bekräftelse att han gör rätt i form av fällt vilt, han bara fortsätter sitt drev. Två härliga drev blev det i en och samma såt. När Utter var klar där och kom tillbaka tänkte vi flytta för nytt släpp. Upptäcker att han skavt sig lite på benen, efter 13 km, så vi avbryter givetvis. Åker hem och byter hund tar med Seger till skogen. Klockan närmar sig 11.00 så inga morgonspår att gå på, men han blir så behaglig när han fått vara ute i skogen. Nu fanns det bara tid för dryga timmen för Seger så något upptag blev det inte. Men vi fick beundra hans jaktlust, självständighet, sök och kontakt. Underbara Seger utvecklas för varje dag.

En lite bister morgon trots att det bara var minus 4 tur att elden värmer. Mulet och ganska blåsigt. Idag åkte vi till mina hemtrakter för att jaga med stövarna. Ja, i dag hade jag satt socka på Urax skadade tass och ”lovat” honom en liten runda! Först ut var Seger, och tänka sig dit vi kom i dag fanns det harspår. Första gången i vinter vi ser harspår när vi kommer ut. Men inte blev det lättare för de, det var inte bara ett spår , snarare många efter minst två harar. Seger reser ingen hare men är så imponerad av hans sökarbete. Helt fokuserad på att reda ut hartrajen struntar han i oss och söker frimodigt ut. Vi kan sitta och äta vår frukost medan han söker. För att säkra spår går PO med en bit sen och trots att där finns många andra spår är det harens han följer. Det blir ett långt slagarbete där han ringar och jobbar mycket bra i ca 13 km, utan minsta tanke på att ge upp. Vid elden får vi uppskattat besök. Lilla My kommer och berättar att -Pappa ska skjuta en hare! (underbara unge!) Vi plockar in Seger som gjort klart godkänt i från sig och släpper Urax. Släpp 13. Lycklig hund drar i väg. Kollar av lite där Seger varit men drar en därifrån, vill ha en ”egen” hare! Söker ut och kommer på slag, upptaget dröjer inte länge. My lyser upp – Nu ska pappa skjuta. Drevet har flyttat över 1 km från ”lägerplatsen” så vi tar bilen flyttar och placerar ut oss. Jag, vår son Tomaz och My står på pass, spännande Urax driver. Drevet närmar sig men precis då kommer det bilar så det vänder igen. Dessutom inte lätt att vara tyst när man är 2,5 år. Det har gått närmare 1 timme sen släpp och drevtiden närmar sig 30 min, My har svårt att vara tyst. Jag tar henne , vi sätter oss i bilen. Efter en stund – My titta där kommer haren! Så där sitter vi på första parkett ser haren komma och pappa Tomaz får skjuta. När skottet har fallit hoppar My ut ur bilen går fram till sin pappa och säger. -Det är blod där. Jo svarar pappa Tomas -Vi har ju pratat om det att det bli så. Jo, säger My och går fram och klappar på haren! Sen inväntar vi Urax som nästan motvilligt kommer fram. Vilken lyckad jaktpremiär för My som skiner som en sol. Drevet blev inte så långt men det bjuder vi på och dessutom passar det bra att Urax inte driver så länge p.g.a. lilla såret på tassen. Efter avslutad jakt får Seger nosa på haren, mycket intresserad! En sån dag, en sån härlig dag!

En vacker vinterdag, sugen på stövarsläpp, men i dag var det rådjursjakt. Vi försöker varva och eftersom Seger var ute med husse i går och stakars Urax vilar tassen så blev det inget stövarsläpp trots spårsnö. Tänker att det är viktigt att ta det lugnt med Seger, inte varje dag och inte så långa pass i skogen. Han växer fortfarande ligament och leder är ganska känsliga under första året, stabiliteten fattas och han är långt ifrån färdigmusklad. Så till dagens jakt, både Ruff och Utter har jobbat på bra och bjudit på drev. Där vi började jakten i morse var det alldeles för mycket på G för att vi skulle lyckas, men nära var det. Där var det Utter som jobbade på två olika drev. Spännande när drevet går rakt mot en passare, men då kom det folk på vägen och givetvis vänder drevet. Det kom bilar, hästar, hundar och folk bara gilla läget, skogen och naturen är till för alla. Men önskar att folk förstod när man står på pass och tecknar att det är på G, att dom bara kunde stå still eller vända så tyst som det bara går. Men många karske varken kan eller vill förstå hur känsligt ett rådjurs drev är! När Utter drivit sina två djur och lagt över milen i benen gav vi upp där. Inget fler släpp där, vi lämnade den skogen åt anda. Åker i väg hem och gör ett släpp med Ruff. Full av iver och energi drar den ”gamle” ut på jakt. Han tar ganska omgående an ett spår men spårar över 600-700 m innan upptag. Sen följer ett lång och vidsträckt drev. Vi försöker placera om oss men det hjälpte inte det blir inga skottlägen. Ruff jobbar på och tiden går, drevet går utanför våra marker. Dax att få tillbaka Ruff, som pga. sin dåliga hörsel blandat med jaktlust och tjurskallighet är svår att kalla in. Vi förflyttar oss med bil för att komma närmare och jag går mot drevet. Blåser i hornet skriker ropar men ingen notis från Ruffs sida. Genskjuter så han kommer på ca 25 m från, Ruff ger mej en blick ”jag ser dej” och fortsätter. Nu går det inte så fort jag tränger mej genom ett buskage och kommer tillräckligt nära för att kunna koppla. Ruff går motvilligt kopplad med mej, men nu räcker det skymningen närmar sig och han har färdats 13 km. Två nöjda hundar och två mindre nöjda! Själva njuter vi varje dag vi får tillsammans med hundarna i skogen och med dessa små har vi ju drev varje gång!