Hundar & Jakt

Allting är vitt, vitt, vitt det är mycket snö både på marken och i träden. Inga harar som varit uppe och så kommer det ännu mera snö, minus 8 grader och lugnt. Det är vackert även när naturen klär sig i gråskalan. Vackert och tyst onödigt tyst i dag. Vi släpper Rebus 09.30 och vi kan inte annat än glädjas åt hans fina sök. Trots djup snö och inga spår att ”gå på” söker han ut bra. Det märks att han vill men ingen lätt uppgift. Rebus kämpar på 500 m hit, 500 m dit men inget som någon längre stund upptar hans uppmärksamhet. Han kommer förbi där vi sitter vid elden och fikar, tittar på oss men fortsätter med sitt. När Rebus varit ute i närmare 2 timmar springer han efter en väg viker av och får väldigt bra fart under benen. Vi kollar upp, där Rebus vigt av går en skottad skogsväg, utanför våra marker, fram till en gård. ( den ”vanliga” vägen till det bostadshuset kommer från ett helt annat håll) Rebus blir varande så vi går efter för se. Och hittar man ingen hare kan man ju roa sig med att hälsa på några Karelska björnhundar utanför deras hundgård! Vi kopplar och avslutar, visst har Rebus både lust och energi kvar men uppgiften att hitta en hare i dag är nog för svår. Nöjda med hans sök och att han struntat i rådjur (vilka vi har väldigt gott om) rullar vi hemåt,

Fem minusgrader, rikligt snöfall, inga harspår (som vanligt denna vinter) och ganska lugnt. Vi släpper en överlycklig Seger strax efter nio, som genast drar i väg. När klockan visar 09.35 kan vi konstatera att han hittat något som fångat hans intresse, Seger går på slag 450 m bort. Trots snöfall är det ett vackert vinterlandskap vi befinner oss i, träden bugar sig tyngda av all snö. Tyvärr ger detta vinterlandskap mycket dålig hörbarhet och alla småvägar in mot skogen är inte längre farbara pga snö. Svårt att komma nära drevet när det buktar stort långt från väg. Seger reser haren 09.35 knappt hörbart men pejlen skvallrar. När Seger hållit i haren i drygt två timmar lyckas vi vara på plats då drevet går mot vägen. Han tappar haren lite på vägen och vi upptäcker att han blöder lite på en baktass. Tar fast en tjutande Seger och avslutar. Svårt med föret, förmodligen har vi ett skikt med skare under den mjuka snön och nu räcker det med snö nu. Vill ju kunna jaga hela säsongen ut!

Då var jaktåret 2021 igång! Under natten hade bara lite snö kommit så vi hoppades  att hararna varit uppe. Lugnt, klart och minus 9 hemma, när vi kom till skogen var det minus 15. Vi släpper Rebus, en stund kan han få vara lös men det känns onödigt kallt. Klockan är nio när vi kopplar loss och Rebus ger sig av. Inte ett enda harspår så långt man kan se. Jag plumsar i väg efter en skogsväg och PO  går åt annat håll men inga spår här heller. Så plötslig ur ingenting kommer ett upptag redan 15 min efter släpp. Efter ca 20 min  visar haren upp sig med Rebus någon minut efter. Kl 09.50 får han tappt på väg, PO går i väg för att kolla. Det visar sig att haren hade sprungit 300 m längs väg, tillbaka 40 m för att sen göra ett rejält avhopp. PO hjälper inte Rebus som tar 10 min på sig att reda ut, men han fixade det. Drevet drar i väg utom hörhåll, vilket i dag inte behövde vara långt. Mycket dämpande snö i träden och tät terräng gör det, i de närmaste, ohörbart. Jag plumsar i riktning mot drevet och då kan jag höra Rebus lite då och då, det hackar en hel del. När det gått två timmar tycker vi att det räcker för en valp i den temperaturen. Jag fortsätter plumsa i ett försök att komma närmare. Ser spåren av både hare och Rebus. Jag ställer mej och väntar och när jag har Rebus på ca 70 m höjer jag rösten och uppmanar han att stanna. Rebus stannar sätter sig ner och låter sig kopplas. Det blev drygt 1 mil med snö som gick upp till magen, tur att det är lätt snö nu.            Ibland läser man om hundar både unga och äldre som gör dom mest fantastisk och otroliga drev. Sånt som jag inte ens vågar drömma om, bara att gratulera! Jag är imponerad av Rebus och tycker att han gör det jättebra, även om dreven hackar och att de blir fel ibland. Vi är så nöjda och varje dag i skogen med våra hundar är livskvalité och för att berättande om våra hundar ska vara trovärdigt försöker jag skriva varje gång oavsett utgång. Rebus var också nöjd men vill ändå följa med på promenad när jag, Utter och Seger skull gå!

När vi vaknade i dag hade det kommit ytterliga 5 cm snö, egentligen var det på gränsen för en borderterrier redan i går. Men sista dagen dom är lovliga, det gick inte att låta bli, och Utter behövdes inte övertalas! Ca 09.30 släpper ca 25-30 cm snö och 3 grader kallt. Utter tar genast ann spår och stax är drevet i gång. Det drar i väg snurrar kommer tillbaka vi skymtar djuret men inte inte inom skotthåll. Utter fortsätter, drevet drar i väg ca 1 km åt andra hållet. Tiden går jag förflyttar mej genom ett skogsparti, snön går över knäna och jag  undrar hur orkar Utter. Nu har han kämpat i  9 km och vi börjar tycka att det räcker i detta före men de ska mycket till innan Utter ger upp. Men så kommer han närmare spänningen stiger, kan han verkligen ha djuret med sig tillbaka. Visst har han det han kommer med en bock som går i pass. Drygt 1 mils drev, 2,5 timmar han är bara helt otrolig. När så bocken ligger och Utter kommer fram går det inte att ta miste på vad han känner! Utter får låna min fliströja så han inte blir kall medan vi passar djuret. Vilken avslutning på rådjursjakten och vilken fantastisk säsong vi haft med Utter. Drev i stort sett varje släpp, tur att inte alla djur gått i pass eller varit lämpliga djur att skuta. Det blev 10 rådjur fällda på drev efter Utter i år. Bästa rådjurskillen – Utter!

Ihållande snöfall, temp runt nollan och under natten har det kommit ca 5 cm nysnö. Inget optimalt före för en tämligen orutinerad hund. Men för Cava, som är barnbarn till vår storjägare Ruff, verkar inte vädret vara av betydelse. Visserligen går det något tungt i  snödjupet svårt att få tryck i drevet men hennes insats i dag var ändå imponerande. Det har inte blivit så många gånger för henne denna höst, men helt klart är att polletten trillat ner. Efter släpp far Cava först kring som ett litet yrväder, överlycklig över dagens aktivitet. Men det dröjer inte länge innan hon hittar spår sätter ner nosen och drar. Mycket snö i träden och förmodligen fick hon också spåra en bra bit innan upptag så svårt med hörbarheten i dag. Men att hon drev rådjur det vet vi med säkerhet, vi har sett spåren! Cava drev ett rådjur ganska lång och länge ca 700 m bort uppe på ett berg såg det ut som hon fick tappt. Det snurrade på ett tag sen börjar hon sakta ta bakspår tillbaka. Cava får i dag med beröm godkänt!

Tisdag 29/12 barnbarnen från Roknäs kommer på besök. Och besök i dessa coronatider innebär att man träffas ute. Vad kan då passa bättre än att dra till skogen och när dessutom barnen älskar hundarna & jakt kan de inte bli bättre. Eller jo bättre kunde det bli om hararna hade varit uppe och rört på sig. Sista dygnets snö och regn har nog mest lockat hararna att ligga och trycka. Vi släpper Seger 09.30 och han gör fina sökrunder kommer tillbaka och söker ut i gen, det är inte förrän klockan passerat 12 han ser ut att hitta något värt att följa upp. Det drar i väg och vi hör nåt skall lång borta och ev har han hittat en hare, svar får vi inte, och något egentligt drev mynnar det inte ut i. Men Seger är nöjd över att få vara ute, även om det är tungt före, och vi andra har det bara bra vi lägerplatsen. Och för att verkligen få se en hare på dagens jakt gör vi en själva jag och barnen!

Inte många dagar kvar på årets rådjursjakt, så de fick bli Utter i dag, karnske sista släppet. I går kom den, den efterlängtade nysnön. Mjuk fin snö och det var några minus grader, underbart! Som vi länktat efter bra jaktföre. Men säg den glädje som varar …. de jaktföret hann vi aldrig njuta. Redan sent  i går eftermiddag kom regnet och när vi vaknade i morse var vi tillbaka på ruta ett. Snön som kom i går var borta temperaturen strax under 0,  tungt före på gränsen till skarpt igen. Men som sagt inte många dagar kvar på rådjursjakten så det blev två såtar för Utter, sen fick han små sår runt några klofesten så de var dax att bryta. Första såten snabbt upptag. Jag ser djuret på 350 m sen passerar det en annan skytt. Djuret sprang stannade till först när de lämnat möjligt skått håll och bra kulfång. Nästa såt Utter gör det igen hittar, tar upp, driver och håller i! Drevet går inte riktigt som vi hoppades men med Utters tjurighet hinner det ändå bli spännande på passet. När Utter kämpat i detta tungföre i flera timmar och drevet bara drar iväg väljer vi att bryta. När vi kopplar Utter upptäcker vi, som jag skrev, att de var tid att bryta för dagen. Det blev ändå en spännande och trevlig dag i skogen, som alltid med Utter 😍!

Klockan 09.00 släpper vi Rebus. Det är 7 grader kalt, blåsigt och små snöflingor faller. Vi har  ca 5 cm snö, var av 1 cm nysnö. Vägarna är klädda med is och snön på marken har ett tunt täcke av skare under nysnön. Lite skarpt men vi gör avvägningen att det ska gå. Så inget bra före men det regnar inte! Efter 20 min kommer Rebus på slag, han söker på bra och ca 10 så reser han haren. Vi var snabbt framme för att kunna konstatera att det var hare. Drevet hackar en del och haren verkar vara på humör för att trixa. Vid 11-tiden konstaterar vi ett längre tappt. Rebus reder ut det, även om det tar lite tid. Drevet drar i väg och när klockan passerat 12 går PO i väg för att koppla, då hör han att Rebus inte är ”färdig”. 12.30 kommer PO nära, får Rebus inom synhåll och kallar in. Det blöder mikroskopiskt runt en klo, så helt rätt att avsluta och hoppas på bättre jaktväder. När vi kommer hem får hundarna lunch, jag gör mej redo för en långpromenad Seger och Utter som snällt väntat hemma. Seger och Utter trodde jag men den som var mest redo för att följa med var Rebus. Det blir en skogspromenad med alla tre,

Blött och lätt regn men de börjar man ju vara van med, så jakt blev de i alla fall. Rådjursjakt med Utter. Två släpp, två drev och spännande blev det. Spännande på flera sätt. Utter driver håller i, djuren skymtas dreven drar i väg snor kommer tillbaka. Rådjuren håller avstånd till skyttar så det blev inga skott avlossade. Vi första släppet var de nära men då kom det in en stövare i drevet och ”avlöste Utter en stund” . De gjorde det lite förvirrat, Utter hamnade på efterkälken men inte gav han upp för de. Jag skrek till stövaren som då for i väg och Utter återupptog sitt arbete. Efter närmare en mil gick drevet mot hårt trafikerad väg och där tog vi honom av de drevet. Nytt släpp och ett nytt drev som även de pågick i dryga milen, djuren skymtades men höll avstånd. Sista drevet korsade en mindre väg flera gånger, onödigt spännande med vägar. Efter flera timmar på pass i regn var vi ganska nöjda den enda som inte hade någon tanke på att sluta var Utter. Så vi använde vårt förnuft, då han tycks sakna lite när de handlar om jakt, och avslutade dagens jakt. Trots regn och tungt före var vi alla nöjda med dagen.