Vi gjorde de igen!

Måndag 18/11. Var väl egentligen Isops tur idag, men vi vill ta de lite lugnt med han eftersom det är rådjur och rådjursspår typ överallt. I dag efter avslutad jakt åkte vi runt för att kolla och till slut lyckades vi se ett harspår, så nån hare har vi på marken i alla fall. Vi ska göra ett försök i morgon, åker då till våra jaktmarker några mil bort och hoppas att det är mindre rå där. I dag var det mulet, vindstilla, några minusgrader och ett tunt lager med snö. Som sagt det är rådjurspår nästan överallt men där vi hade bestämt att släppa Saffran, och gjorde, fanns inga spår. Men han har utvecklat ett fint sök och drar i väg direkt efter släpp. Han söker ut rundar och så kom upptaget. Drevet snurrar på inne i såten, de verkade även i dag som djuret inte vill ut, utan runt runt mitt i. PO sitter på pass där dom brukar komma (åtminstone när vi inta har någon passare där!). Jag rör mej försiktig längre in i såten och stannar vid en hyggeskant, där jag har bra sikt åt alla håll. Drevet snurrar på och spänningen stiger, jag osäkrar bössan. När drevet pågått i ca 40 min kommer djuret i pass och jag får återigen fälla ett djur för Saffran. Djuret markerar tydlig vid skottet men går ändå efter. Jag hinner tänka, skadeskjutet, men det ligger bara 15 m bort. Jag hinner fram och avfånga innan en super nöjd Saffran kommer och luggar sitt byte. Det är en så härlig känsla när allt flyter på och att dessutom själv få fälla viltet för sin egen hund, med andra ord en bra jakt dag! Saffran gör det superbra – söker ut, hittar och driver. De vi hoppas på ska komma mer är skallet än är det vid upptag och synkontakt, men med pejlen så funkar ju jakten ändå. Jag och min Super Saffran!