Torsdag 23/11. Onödigt kallt och snö i luften men längtan var stor och tog över. Jag och Rebus ger oss av till skogen. Utter och Saffran får stanna hemma med husse, som inte riktigt är i form efter sista cellgiftsbehandlingen. 15 grader kallt när jag släpper, var flera grader varmare hemma. Klockan hade hunnit bli 08.20. Rebus snabbt i väg och 7 minuter senare är drevet i gång. Det drar i väg och jag följer efter för att höra bättre. Efter ca 35 min får han tappt. Rebus ringar och söker och jag väntar. När de gått ca 40 min drar jag mig närmare, väl framme bestämmer jag att han får söka en stund till. Har bara okonstaterat dötappt så kommer påsticket. Drevet snurrar på bra men jag får inte syn på haren ser bara spåren, terrängen är ganska kuperad. När Rebus drivit ytterligare ca 30 min kommer drevet mot mej. haren måste ha passerat bakom min rygg för där finns spåren och Rebus kommer skallande. Men eftersom jag befinner i km in i skogen väljer jag att kalla in på drev. Haren hade ingen tendens att dra sig närmare start platsen och jag kände inte för att plumsa gå så mycket längre i skogen. Något ovilligt men ändå låter sig Rebus kopplas, så börjar vi den ”lång vandringen till bilen”. Kändes bra att sluta med tanke på både kyla och de något skarpa underlaget.
Fredag 24/11. Husse som känner sig något bättre i dag är med på att vi gör ett släpp med Saffran. I dag är det bara 6 grader. En heltaggad Saffran tycker att de tar alldeles för lång tid för husse att komma ut till sitt pass. Så ropar PO på radion att han är på plats, jakten kan börja. Jag behåller Saffran i koppel men när vi kommer på, visserligen ganska översnöade, rådjurspår går det 
inte längre. Jag släpper Saffran som genast drar i väg flera 100 m. Jag går fram till en glänta och håller koll på pejlen, spänningen stiger. Så kom ett upptag, Saffran driver och Rådjuret tar ”rätt väg” – Pang! En minst sagt galen Saffran anfaller sitt byte när han kommer fram. Bra jobb, även om det var dåligt med skall,(kan ha med lössnön att göra) blev det så rätt och att han har intresse för Rå råder det ingen tvekan om! Vår nya rådjurs jägare!
Söndag 26/11. Några garder kallt lite blåsigt men härlig ändå. Tyvärr hade det snöat under natten så att hitta spår fick vi lämna åt hundarna. Den här dagen var en familjejaktdag med både barn och barnbarn. Vi började med rådjursjakt och det var Utter som fick göra jobbet. Det blev ett långt spännande drev där också djuret kom i pass men hade sån fart så det blev bom. Givetvis gjorde vi ordentligt eftersök ändå. Eftersom Utter blödde lite runt ett klofäste avslutade vi rådjursjakten och för att hinna med att släppa Rebus. Klockan var 10.45 när vi stryker kopplet 
på Rebus. I närmare två timmar söker han i det något tunga föret innan han hittar nåt. Sen dröjer det inte länge så är haren på benen och skyttar tillsammans med barnbarnen ställer sig på pass. Efter ca 35 min kommer haren i pass, men i dag drog drevdjuren längsta strået! Vi bestämmer att avsluta denna spännande och roliga jaktdag. Det hände en hel del förutom djuren som kom i pass och klarade sig sköts det två orrtuppar och så bjöd dagen på en dikeskörning. Alla var nöjda och barnbarnen tyckte att de var en toppendag!