Måndag 6/11 I dag var vi bjudna att komma med våra bordrar för rådjursjakt. De var aningen skarpt, hade hunnit ner mot noll under natten. På morgonen vid släpp var det en plusgrad, mulet och lugnt. Vi lät Saffran ta första såten, inga färska spår. Men han kommer på gamla och spårnoga som han är jobbar och jobbar han med dom, tänker att när han blir ”lite varm i kläderna” kommer han att ha lättare att sortera. Saffran liksom fastnar och kämpar för att reda ut. Vi konstaterar att som han färdats i såten är den tom, men Saffran vill inte ge upp. Till sist genskjuter vi honom och lite motvilligt låter han sig kallas in. Då har han sökt, spårat och ringat i 9 km. Nästa såt får Utter gå, alltid på och han hittar också rådjur. Vi hör 
upptaget men föret gjorde att han aldrig fick någon fart i drevet, men lite spännande var det. Inne i såten där Utter gick var det ännu sämre före, blött till tusen och dessutom gick han igenom ibland. Efter ca 5 km lämnar han och kommer tillbaka, han var inte riktigt färdig så han fick hållas en runda till. Sen avslutar vi för dagen nöjda hundar, eller åtminstone dom små. Jag är också både nöjd och väl motionerad. Att gå som hundförare i dag var ingen barnlek, så motion har jag fått. Sen är jag glad att både Utters och Saffrans tassar höll trots att de var skarpt.