De är väl detta som är lite av tjusningen med hundar & jakt, att de inte alltid blir som tänkt! Och får man inte njuta av drev får man njuta av naturens konstverk. Först ut i dag var Rebus, en sån där morgon när allt blir strul. Det var 5 grader, duggregn och ganska blåsigt. Klockan 05.45 släpper vi. Strax efter släpp kommer skogsarbetare och kör, 3 bilar med en stunds mellan rum. Rebuds blir lite störd men gör ändå långa fina sökrundor, hittar inget men jobbar på. Så hittar han till skogsarbetarnas Barack och fastnar i skräp som dom lämnat. Vi får honom därifrån då hittar Rebus en skaktplats! Vi kallar in för flytt. Nytt släpp 07.30 och Rebus startar sitt sök. Han söker på bra och färdas långt nu kommer tjock 
dimma och lägger sig som ett täcke över marken. Trots ihärdigt arbete av Rebus i dag så kommer han inte ens på slag. Vi vet att det är mindre om hare här än hemma, men ändå. Vi kopplar en motvillig Rebus, som gärna hade fortsatt, kl elva. Han har då färdats 26 km och det tyckte vi räckte. Vi åker i väg en bra bit och släpper Seger, förhoppningarna är små, men han är glad 
när han drar i väg 11.20. Ganska snart går han på slag men inte heller Seger får haren på benen i dag. Men nu var 2 av 3 välrastade. För att även Utter skulle få sitt
väljer jag att gå med honom tillbaka. En superlycklig Utter hoppar och leker. Vi går tillsammans då plötsligt Utter får något i näsan och drar i väg. Jag var inte beredd och han således inte avbryta. Det blir att göra upp eld och vänta, efter närmare 2 timmar ringer PO och meddelar att Utter är hemma. Dom sagt alla dagar blir inte som tänkt, men nu ligger 3 välrastade hundar och sover i stugvärmen.