I måndags 3/12 – Trots att det var ganska mycket snö och dryga 10 minusgrader bestämde vi oss för att göra ett försök med Ruff. Vi släppte honom i en såt på hemmaplan. Just innan vi skulle åka hemifrån fattade jag ett beslut som jag senare på dagen bittert fick ångra. Jag lämnade bössan hemma, jag skulle ju gå med Ruff och Rådjuren skulle ju ändå ut ur såten! Det dröjde inte länge innan drevet var i gång men pga. snön så gick det lite långsamt för Ruff och det blev inget tryck i drevet. Detta resulterade i att det buktade inne i såten hela tiden och gissa vem som stod där med lång näsa när drevet passerade på 10 meter, sakta och helt öppet. Inte ens jag hade kunnat missa – ifall bössan inte varit hemma i vapenskåpet. Men ett härligt drev i 6 km. Inte är det på Ruff det beror att vi inte skjutit för honom i höst.
Torsdag 6/12 – Vi åkte till stugan och släppte Urax. Ganska snart blev det slag och upptag. Urax arbetade med haren i minst 4 timmar. Det hackade en hel del men där emellan ekade hans drevskall.
Ruff sitter på helspänn och lyssnar på drevet. (han skulle nog vilja vara med) Haren buktade och sprang i samma spår där det dessutom betat en flock renar. (renarna verkar inte bekomma Urax det minsta) En av skyttarna som var med fick se haren men kom sig inte för att skjuta. Till slut bestämde vi att den haren kan vi träna med fler gånger.
Lördag 8/12 – Vi var bjudna på rådjursjakt med Ruff, även här var det ganska mycket snö men vi bedömde att det skulle gå bra och temperaturen var bara minus 3. Skyttarna placerade sig och jag började gå med Ruff, väl inne i såten släppte jag honom. Han drog genast iväg sökte och spårade. Efter ca 10 min – upptag och drev. I dag hade jag bössan med mej i fall att… Jag stod alldeles stilla och bara lyssnade kollade in pejlen och Plötsligt händer det! Jag hör skottet och strax därefter ropar PO i radion -jag har skjutit rådjuret och Ruff var inte långt efter. När Ruff kom fram till Rådjuret rörde det på sig lite, PO tänkte skjuta ett avslutande skott men det behövdes inte. Slutet fixade Ruff själv, snabbt struptag tills det blev lugnt. Vi var/är så himla glada och nöjda – så fick Ruff sin belöning till slut! Han har ju denna höst gjort kanonarbeten, men vi har inte varit rätt placerade.
Härligt Ruff och gott är det också!
Söndag 9/12 – Dags för harjakt igen. Jag, PO, Tomaz, Urax och två vänner som också hade sin stövare med sig drog i väg trots att det snöade och hade så gjort hela natten. Mycket riktigt inte ett enda harspår syntes, det var också vad vi förväntade oss. I detta väder är knappast hararna på benen. Men väl på plats så släppte vi ju ändå. Urax var den stövare som drog det längsta strået i dag även om vi inte sköt någon hare. Men hans arbetssätt är bara att beundra han söker ut toppenbra. Vi släpper och Urax börjar sitt arbete allt medan vi sitter vid elden och intar frukost. Han ringar sig ut, kommer snabbt förbi och visar upp sig men fortsätter sen. När han sökt ut över en km ser vi att något händer och mycket riktigt där kommer upptaget. Drevet är växlande och håller sig på ett ganska snävt område inne i trång och snårig terräng. Haren springer fram och tillbaka i samma löpa och ser verkligen till att Urax får jobba på. Tyvärr kommer den inte inom skotthåll för någon av oss. Men efter avslutad jakt är vi ändå smått förvånade över att Urax överhuvud taget kunde resa en hare idag!