Hundar & Jakt

Tisdag 19/11. Mulet, lugnt och några minusgrader när vi släpper Isop strax efter åtta. I dag åkte vi till mina hemtrakter för att jaga, vi hoppades att de skulle vara mindre gott om rådjur. Och kanske är de mindre men mycket spår ändå. När vi kom körandes passerade vi mycket rådjurspår, men precis där vi släppte var det tomt. Tyvärr tomt på allt. Isop söker sina små rundor och för att se om de fanns tillstymmelse till spår går vi en runda men inte ett enda spår. Vi kopplar och flyttar och vad händer då? Jag öppnar bilen och bjuder Isop att gå ut på sök igen. Ca två meter från bilen kliver han i ganska färska, ja gissa, rådjurspår och går efter. Han lyssnar inte på mitt nej och struntar också i att jag blåser, nu var frestelsen stor. Jag hör hur han gnyr lite och blir kvar på samma ställe, så pass att jag blir osäker på vad han gör. Jag går efter för att kolla och det är inga harspår. Efter ett par hundra meter släpper Isop, då blåser jag i hornet och snart har jag en glad hund vid min sida. De är verkligen inte lätt för Isop spår efter klövvilt över allt och harar som ”lyser med sin frånvaro”. Isop får veta att rådjursspår ska han strunta i, men får samtidig mycket beröm för att han släppte och kom tillbaka. Nu tar PO med Isop och går i väg när dom gått ca 500 ser dom, äntligen, harspår! Dom är inte riktigt färska men ändå, spår av hare! Och detta tyckte Isop var mycket intressant. Han blir kvar och rotar, går på slag, i närmare 30 min. Ingen hare på benen men Isop visade tydligt vilka spår som upptar hans intresse längst och sköna timmar i skogen fick vi. Nästa gång, det känns som vi kommer närmare och närmare! (Bara synd att vi ser ut att ont om hare)

Måndag 18/11. Var väl egentligen Isops tur idag, men vi vill ta de lite lugnt med han eftersom det är rådjur och rådjursspår typ överallt. I dag efter avslutad jakt åkte vi runt för att kolla och till slut lyckades vi se ett harspår, så nån hare har vi på marken i alla fall. Vi ska göra ett försök i morgon, åker då till våra jaktmarker några mil bort och hoppas att det är mindre rå där. I dag var det mulet, vindstilla, några minusgrader och ett tunt lager med snö. Som sagt det är rådjurspår nästan överallt men där vi hade bestämt att släppa Saffran, och gjorde, fanns inga spår. Men han har utvecklat ett fint sök och drar i väg direkt efter släpp. Han söker ut rundar och så kom upptaget. Drevet snurrar på inne i såten, de verkade även i dag som djuret inte vill ut, utan runt runt mitt i. PO sitter på pass där dom brukar komma (åtminstone när vi inta har någon passare där!). Jag rör mej försiktig längre in i såten och stannar vid en hyggeskant, där jag har bra sikt åt alla håll. Drevet snurrar på och spänningen stiger, jag osäkrar bössan. När drevet pågått i ca 40 min kommer djuret i pass och jag får återigen fälla ett djur för Saffran. Djuret markerar tydlig vid skottet men går ändå efter. Jag hinner tänka, skadeskjutet, men det ligger bara 15 m bort. Jag hinner fram och avfånga innan en super nöjd Saffran kommer och luggar sitt byte. Det är en så härlig känsla när allt flyter på och att dessutom själv få fälla viltet för sin egen hund, med andra ord en bra jakt dag! Saffran gör det superbra – söker ut, hittar och driver. De vi hoppas på ska komma mer är skallet än är det vid upptag och synkontakt, men med pejlen så funkar ju jakten ändå. Jag och min Super Saffran!

Fredag 15/11 . I dag hann vi med ett släpp med Saffran innan vi hade annat på dagens agenda. Lite synd att vi inte kunde jaga mer, det var ett perfekt väder, lugnt, några plusgrader och halvklart. Jag släpper Saffran som ganska fort får tag i ett djur och drevet är i gång. De buktar stort och spänningen stiger då de efter en stund drar i väg mot PO där han sitter på pass. Strax innan de kommer fram mot honom snor det och tar en helt annan riktning. Drevet går in bland hus över 1, 2 trafikerade vägar – jag håller andan och går efter. PO tar bilen och för flyttar sig för att söka ett nytt pass. Nu snurrar drevet inne i nästa såt, där någonstans tappar Saffran. Han fortsätter sökandet fram och tillbaka. Nu har jag hunnit förflytta mej över vägarna och möter Saffran. Vi misstänker att djuret, förmodligen en bock, trycker någonstans inne i såten. Vi bestämmer att vi ska gå genom såten igen. Saffran har ingen lust att följa mej utan drar i väg till hörnet på såten där han tappade det, där är det trångt, risigt och röjt med massor av tunna björkar som ligger kors och tvärs. Efter ytterligare en stund hittar han spåret som leder rakt ut ur såten, nu är vi helt ute ur leken och lägger ner jakten. Vårat fokus blir nu att få fatt i Saffran innan han ska korsa en ännu mer trafikerad väg. PO hinner ut på den vägen och står där när Saffran kommer som då låter sig kopplas. Så slutade dagens jakt. När vi kom hem fick de bli lite godissök på gården för alla tre!

Söndag 17/11. Utters tur! En fin morgon halvklart lugnt och 5 minus. Det tar inte lång stund för Utter att hitta ett djur och så är drevet i gång. Det surrar på ibland är det ganska nära för att en stund senare dra i väg över 1 km. I dag hade djuret bestämt sig för att inte lämna såten och komma ut. Det går 1 timme drevet snurrar på, inget djur i sikte däremot kom de snö. Ymnigt snöfall som färgar backen vit allt medan Utter jobbar på inne i såten, nu har det gått 2 timmar. När nästa timme är slagen och drevet bara snurrar på inne i såten med trång skog gör vi försök att komma närmare för att få Utter att bryta. PO tar bilen och är beredd om det skulle dra ut mot någon väg, jag försöker ta mej närmare drevet inne i skogen. Jag kommer hyfsat nära drevet och försöker kalla in men Utter var inte klar. Jag går för att kolla, vi har ju inte fått se något djur, men nog driver han rå fortfarande, tydliga spår av rådjur och hund. Efter ytterligare ca 30 min får vi ändå stopp på Utter och kan avbryta dagens härliga, men allt för långa, drev. När vi kommer hem ser vi att Utter är lite halt, de blev för länge i dag för vår kämpande 11 åring.

Torsdag 14/11.Fortfarande grönt på backen vilket innebär ingen spårsnö. Vore skönt med lite snö nu så vi kunde få en uppfattning om var hararna finns om dom finns? I dag några plus grader solig och blåsigt, Isop fick följa med till skogen, till en av sönernas skifte där vi letade oss en julgran. Givetvis fick Isop vara lös och leta, förhoppningsvis letar han efter harar! Fördelen med där vi var i dag är att de är något glesare med rådjur. Isop fick jobba på några timmar och han gnetar på. Men ingen hare, dagens behållning var en julgran, härliga timmar i skogen och en glad hund!

Tisdag 12/11. Som han jobbar Saffran. I går kväll regnade det och i dag på morgonen var det 5-6 minusgrader och mycket skarp. Mossan bli som svinto mot hundens hasor så de fick bli sockar i dag igen. Men vilken höst vi har vilka otroligt fina dagar sol och lugnt. Saffran drar genast i väg och söker, jobbar och jobbar. De drar i väg över en km och någonstans får han upptag. Men de verkade lukta väldig lite i dag ser ut som Saffran har problemen men han kämpar på. Efter att Saffran färdats ca 8 km kommer han till baka in i såten, utan djur, gör ett omtag och fortsätter spåra. Återigen drar det i väg och när han är en km bort igen misstänker vi att han kommer på rätt spår igen, de börjar gå fort. Där borta snurrar de på vi försöker flytta men kommer aldrig till så att vi vare sig får se något djur och än mindre något i pass. När Saffran jobbat på i några timmar inser han att i dag var det för svårt och börjar ta bakspåret tillbaka. Vi förflyttar oss så fort vi kan till starten och där kommer han, vår super Saffran, direkt till matte. Bra där Saffran! Kanske han har lärt sig sin läxa att inte hålla på i 5 timmar

Måndag 11/11 I dag var det jag och Isop som åkte till skogen. Husse tog hand om Utter och Saffran innan han åkte i väg och uträttade sina ärenden. Noll gradigt, lugnt och blött, ett riktigt surväder. Klockan är 07.50 när jag släpper, en alltid lika glad Isop. Han söker ut bra men i dag hade han oturen att stöta i hop med rådjuren, som är typ överallt. De har väl varit en tidsfråga innan de skulle hända. Vi har upplevt att han inte bryr sig speciellt mycket om rå spår men när dom stött ihop blev frestelsen för stor. Jag såg ett rå springa men Isop kom inte direkt efter det utan sprang  en bra bit från men i samma  riktning. Så jag ska väl inte vara 100% säker på vad han tog upp och drev med hackande skall, men av färden att döma tror jag att det var rådjur, dom var kanske flera? Försöker bryta men Isop fortsätter, jag går efter. När jag gått några 100 m kommer Isop inom synhåll, han har nu tystnat helt. Svansen går så jag blir lite fundersam och kallar inte in, han kan ju ha kommit på harslag. Inte lätt att avgöra så Isop får jobba på. Sen drar han tyst i väg ca 250 m och där sätter han sig ner innan han sakta tar sitt eget spår tillbaka. Jag blåser och kallar in Isop och kopplar, rätt eller fel? Hur som vi går tillbaka till bilen och byter område. Isop ut på sök igen, men inte heller här hittar vi någon hare. När vi varit ute i 3 timmar och Isop färdats i 13 km drar vi oss mot bilen för att avsluta våra härliga (trots misstänk upptag på rå) timmar i skogen

Söndag 11/10 . I dag var vi återigen bjudna att komma och jaga rådjur. Och i dag var det fyra skyttar förutom jag som hundförare. Det var några minusgrader halvklart och lugnt när vi släppte i första såten strax före 08.00. I dag var det återigen Utters tur att få jaga. In i såten och börja söka hittar spår som han reder ut och drevet kan börja. Långt härligt buktande drev som efter ca 5 km drev går i pass. Smaldjuret faller inte på plats men efter ca 50 m har Utter hunnit i fatt och sliter ner det. Han håller ett stadigt grepp när jägaren kommer fram, som då flyttar på Utter och avfångar. Fikapaus och rastning av Isop & Saffran som även om dom inte är helt nöjda finner sig i sin lott för dagen. Såt 2 lite trevande till en början, bara äldre spår men Utter söker ut och hittar. Så drar dagens andra härlig drev i gång och även detta djur, ett bock kid, går i pass. Inte heller det här djuret faller utan fortsätter. Jägaren hinner inte stoppa Utter som fixar eftersöket på egen hand. De måste ligga här någonstans de är hur mycket blod som helst, Utter går kanske på de andra de var två. Men inte de, som sagt han fixar eftersöket själv, efter ca 400 m blir det stopp och där ligger det. Vi hörde vid första djuret och även här ett fruktansvärt skrik förmodligen då Utter ”golvade” sitt byte. Han är helt underbar att jaga med och hur duktig som helst, men så har han ju också 10 års erfarenhet.

Fredag 8/11. Vilket fantastisk väder vi får njuta, 7-8 plusgrader och sol. Jag har svårt att ta in var i almanackan vi befinner oss och att det bra är några veckor kvar till advent. I dag hade vi inga tider att passa och då passar vi på att släppa Saffran. Men i dag jagade han med oss och gick bra att kalla in/ta fast efter båda dreven. Första såten, Saffran spårar och försvinner ur såten över öppna fält och in i nästa skogsparti och där startar drevet. PO förflyttar sig till fot för att få ett bättre pass. Passet var bra och drevdjuret kom men hade så hög fart att de typ aldrig satte ner klövarna i backen, så drevet fortsatte. Nu drog det i väg över en km, vi tappade kontakten, ut ur våra jaktmarker. Vi avslutar jakten tar bilen (jagar inte med bil) med förhoppning om att kunna komma närmare och få stopp på Saffran. Och vi lyckades! Han hade färdats ca 14 km så vi bestämmer att göra ett till släpp. Känns viktigt när han snällt låter sig kopplas att visa att bara för att man lyder behöver de roliga inte vara över. In i andra såten snabbt upptag. Drevet buktar på bra och spänningen stiger. Efter några varv bestämmer bocken sig för att dra. PO ser bocken på bra avstånd men där den kommer finns inget kulfång och längre bort finns de hus, så bocken får springa vidare. När så Saffran kommer plockar PO in honom. Efter att drevet snurrat på som de gjorde och sen lämnade, dessutom en bock, talar vår erfarenhet att de bra drar iväg. Nu fick vi stopp på saffran som annars säker kunnat hålla på i många timmar. Kanske har han lärt sig att de är tillsammans vi jagar! Så nöjd med hans jobb i dag två fina drev och vi bestämde när vi skulle sluta! Dagen resulterade inte i något byte däremot blev det dusch för en lerig Saffran när vi kom hem. Sen tog vi kaffe på altanen och det fanns fler som var sugna på bullar! Efter  det var det hög tid med en lång skogspromenad för Utter och Isop, Saffran tyckte inte att 17 km var nog så han hakade också på.

Onsdag 6/11. Efter att jag varit och tränat agility, i några timmar, med Saffran och Isop var det dax för rådjursjakt med Utter. Vackert väder sol och plusgrader och den vita snön är nu borta, lägderna lyser återigen grönt. In i såten och Utter gör som vanligt börjar söka av. Det dröjer inte så länge innan upptaget kommer. Drevet snurrar på en bit bort men kommer närmare. Jag får se skymten av drevdjuret innan det drar i väg åt andra hållet, Utter är långt efter. Vad som sen hände får vi aldrig veta, Utter fortsätter målmedvetet. PO ser han när han  korsar en gjordteg men han har inte sett något drevdjur, kanske var det så lång före att PO inte var uppmärksam åt de hållet?. Nere på en väg blir det liksom stopp, men Utter vänder tillbaka in i såten och hittar snart näst rå. Ett skriande upptag, ganska nära där jag står, men inte de. Drevet buktar runt och i riktning mot PO men vänder och drar i väg. När drevet snurrat några till varv runt oss innan det drar  i väg över 1 km. Nu har Utter sökt, spårat och drivit rå över 2 timmar och det är ett tag sen han passerade 2 mil. Vi bestämmer för att avsluta, tar bilen för att komma närmare tutat några gånger och Utter kommer. Lite trött men ändå så pigg och glad, jag gläds lite extra varje gång vi jagar med Utter nu, man vet ju aldrig. När vi kommer hem och efter energi påfyllning lägger sig Utter på kökssoffan och tar igen sig medan jag tar Saffran och Isop på skogspromenad, en promenad som blev längre än tänk. men dom hade inget emot att promenera med matte i två timmar. (Men nu blir de nog inte så mycket mera gjort i dag!)

Tisdag 5/11. I dag åkte vi i väg för att jaga rådjur med Saffran. De var 0 gradigt mulet och svag vind. Jag och Saffran lämnades av medan husse åkte runt såten för att inta ett förhoppningsvis bra pass. När husse är på plats släpper jag en alltid lika taggad Saffran. Jag ser spår men inga riktig färska, Saffran börjar jobba med de spår som finns. Det snurrar på långt, om i kring och fram och tillbaka, jag börjar misstänka att det är tomt. Men så plötsligt är drevet i gång och med ens lämnar rådjuren såten. PO ser djuren som skenar förbi, omöjligt att skjuta, med Saffran efter. Nej nu drar de väl i väg, men inte ett djur vänder tillbaka och Saffran är med. Denna gång passerar dom alldeles för långt i från för skott, men de går i riktning mot där jag står inne i såten. Jag osäkra bössan och ”håller andan” och där kom det och jag sköt och djuret föll på plats. Så himla kul och vilket bra jobb av Saffran som levererade ett bockkid till matte i dag. Det blev  7 km i små benen innan dagens jakt avslutades. Du och jag Saffran