Jakt med Saffran

I dag blev det oväntat uppehållsväder vilket i sin tur ger jaktmöjlighet. Nu kan man jaga fast det regnar men får jag välja så tar jag uppehåll, blött var det ändå så det räcker. Vi släpper Saffran som börjar sitt sök, till en början går han trångt men så plötsligt drar han i väg. Tyvärr är han onödigt tyst (hoppas skallet ska komma) Tur att man med pejlens hjälp ändå kan se och ana vad som är på g och att han drev var vi helt säkra på, men vad?. Vi misstänker att det startade med rådjur som han efter några km släppte och började söka sig tillbaka. Men tillbaka kom han inte, nu hade han något nytt i näsan. De drog i väg långt, ut ur såten, genom nästa korsade trafikerad väg och fortsatte. Bara att ta bilen och följa efter för att om möjligt få tag på Saffran innan han kom till nästa stora väg. Nu var vi ganska säkra på att det var räv han hade dragit efter. Vi försökte komma närmare, ropa vissla men en jaktsugen Saffran kallar man inte in så lätt. Vi fick i alla fall se räven så vi vet vad han gjorde och till sist så gav han upp och lät sig kallas in. Det känns inte bra att ha rävdrev nära trafikerade vägar och sen en 4 mån valp hemma som behöver ut. Det blev dryga 2 mil i dom små benen i dag och ganska många km för matte också som försökte gå för att komma närmare och koppla. I dag har vi lärt oss (de vi egentligen visste) det är ingen ide att gå efter Saffran och försöka kalla in, inte ens om man kommer så nära som 50-60 m. De är bara vänta tills han tycker att det räcker, för inkallningen är inte på plats i jakt- sammanhang. Nu tycker jag inte att detta är optimalt och självklart kommer jag att fortsätta träna. Saffran har ett otroligt jakt sug och tar ann de han möter, har inte riktigt förstått att husse och matte vill att han ska strunta i allt utom rådjur. Han har hittills  under jakt visat att ha tar an älg, rådjur, hare och räv – min lilla älskade jaktmaskin!