Barn, barnbarn, Utter och jakt på de!

Vilket väder och vilken dag vi fick. Solig vinterdag, lugnt och 0 grader. Tillsammans med en av våra söner och två av våra barnbarn stod det rådjursjakt med Utter på agendan. Första såten, jag och Utter går in sen vi fått klartecken om att skyttarna kommit till sina pass. Vi gick runt i utkanten av såten Utter sniffar och nosar. Vi får gå några hundra meter innan han hittar nåt värt att jobba med. Men sen, han spårar runt i såten flera km. När Utter drar försöker jag bara ta mej till en någorlunda öppen plats (ifall att)  väntar och  följer vad som händer. Utter kommer mot mej men har inga djur med sej, jag hinner ropa på radion att djuren har nog lämnat. Men Utter tar ingen notis av mej utan fortsätter med fart förbi och plötsligt händer det. I en dunge står tre djur och trycker. Det blir inget drev att tala om Utter stöter ut dom och pang. Djuren kommer rakt på en av skyttarna som får skuta en liten bock. Vilken glädje hos barnbarnen, ja även hos oss andra, men att se barnbarnens lycka när dom klappar om Utter och undersöker rådjuret….Det känns som vi lyckats föra jakt traditionen vidare! Efter varm choklad, kaffe, mackor och bullar provar vi ett nytt släpp. Utter söker och finner drevet är i gång, jag ser dom två djuren som han driver på håll. Sen drar drevet rakt i från oss och efter ca 30 min är det utanför våra jaktmarker. Vi avbryter och får genskjuta Utter som inte riktigt kan kartan! Vi provar en 3:e såt men den är tom. Vi avslutar en lyckad jaktdag och ungarna har fått smak för detta att stå tysta på pass! Att på detta sätt få dela sitt jaktintresse med både man, barn, barnbarn och underbara Utter känns helt fantastiskt!